Idag var det gympa igen. Det gick hur bra som helst tills det var 10 min kvar. Då fick Lovisa världens magknip med magkramper. Hon grät och var helt otröstlig. Jag testade allt men hon var verkligen inte avledbar. Efter ett tag blev det lite bättre när jag satte henne i vagnen, men hon fortsatte att snyfta och krumbukta.
Jag gick ner genom centrum och pratade med Mattias om jag skulle ta med henne till vårdcentralen. Nu börjar Lovisa gråta häftigt igen så jag tar upp henne. För första gången på 40 min blir hon lugn och slutar gråta. Det kommer då fram en dam modell snobbig som undrar om hon kan hjälpa mig och fortsätter sedan "barnet behöver bara närhet och uppmärksamhet". Jag säger att det är ok och att hon har ont i magen." Det har hon inte alls!" får jag till svar. "Hon behöver bara uppmärksamhet och det får hon inte av dig som du pratar i telefon!" Jag försöker förklara läget men hon himlar då med ögonen och säger något drygt i stil med: "nä,nä hon har inte om i magen" och så går hon. Jag stod kvar helt perplex. Vilka människor det finns och vilken frihet de tar sig!
Hur som helst så somnade Lovisa in i vagnen en stund senare och har sedan mått bra. Vi får hoppas att det var något tillfälligt. Vi har förstått att Lactolosen hon får mot förstoppning kan vara lite knepig och ge gaser så vi hoppas att magen lugnar sig snart så att vi kan sluta med dem!
Location:Lidingö
Hej! Lilla gumman vilken knasmage du har jag tycker så synd om dig. Den där snobbkärringen ska bara vara tyst din mamma & pappa vet precis vad det är du behöver och då ska inte såna dumma tanter tala om vad dom då tror/vet!!! Morr på dumma tanter!! Vad skönt att det verkade gå över i din lilla mage må så gott och glöm den där surtanten! Kram GF Fia
SvaraRadera