Manboy...

Till tonerna av husguden Saade växer avancerade tågrälsar fram över vardagsrumsgolvet! Det vilar ett märkligt "vad skönt att det regnar så att vi kan leka inne med gott samvete" lugn hemma hos oss just nu. Mysigt!

Jag sitter och lyssnar på mina härliga barn när de snackar för sig själva och reflekterar lite över deras utveckling.

Lovisa är verkligen med på ett helt annat sätt idag än för bara en vecka sedan och det kommer nya ljud och läten mest hela tiden.

Duddis ordförråd är jätte stort och det är härligt när orden och meningarna bara bubblar fram - och man förstår det mesta. Han har fortfarande vissa ljud och bokstäver som han inte kan uttala, vill blir dill till exempel, men det blir lättare och lättare att förstå honom. Han är också mycket inne på att han älskar saker. När vi satt och väntade på bussen hem räknade han upp alla han älskar, något han gör ganska ofta.

När vi sedan sitter på bussen utspelar sig följande samtal;
CL: Mamma, jag älskar Carin. Var är hon, med Rufus?
Jag: hon är nog hemma med Rufus och med Clas.
CL: får jag åka dit?
Jag: ja visst, men inte just nu. Men om två veckor ska vi åka och bo i hennes hus i Frankrike, fast då är hon tyvärr inte hemma.
CL: (med ledsen blick) inte?
CL: ( med lycka i blicken) jag älskar Frankrike!
Jag: har du varit i Frankrike?
CL: Ja, med Frank min kompis! Vi köpte glass där!

Ha, ha, helt logiskt eller hur!

Frank är förresten killen i hängselbyxor på nedre raden på dagiskortet.